Google+
Facebook
Twitter
YouTube
Rss
Okt
2

Recension av Sony Alpha SLT-α77 II

De allra flesta som går i tankarna att köpa en systemkamera har troligen antingen Canon eller Nikon i bakhuvudet. Men i skuggan av dessa två dominerande kameratillverkare finns flera alternativ, som i många fall är nog så bra och ofta mer prisvärda. Sony har en välutvecklad kameraserie med allt från små kompaktkameror till fullvärdiga proffsmodeller. Jag har under de senaste veckorna testat Sony Alpha SLT-α77 II (vanligen kallad A77 II), en semiprofessionell systemkamera som är väldigt kompetent.

Snabb och prisvärd serie

Sony släppte den första generationen A77 under 2011. Den såldes in som en av de snabbaste DSLR-modellerna någonsin, mycket tack vare att den klarade att ta 12 bilder per sekund. Kameran hade även mycket snabb autofokus och var prisvärd.

Tre år har gått, i våras presenterade Sony uppföljaren A77 II. Vid en första anblick ser den andra generationen i mångt och mycket identisk ut med den första, men Sony har lagt på en hel del förbättringar och nya funktioner. Utseendemässigt är kamerorna dock i princip identiska, men under skalet finns alltså en massa nya godsaker.

Stor, ganska tung, men skön

Om du vill ha en smidig och nätt kamera är Sony A77 II inget för dig. Kameran är både stor och tung, bara kamerahuset väger 647 gram. Med det medföljande objektivet väger ekipaget drygt 1,2 kilo. Men kameran är trots sin vikt väldigt skön att hålla i och den känns inte särskilt tung. Handgreppet på höger sida är välformat och fingrarna hittar snabbt sina naturliga platser.

Kamerahuset är gjort av en magnesiumlegering som sannolikt gör den hållbar. Yttermaterialet ger ett bra grepp för händerna. Till detta är värt att nämna att A77 II är väderskyddad och alltså står emot regn och rusk.

Har en fast, transparent spegel

Sony A77 II

Anledningen till att Sony har lyckats göra A77-serien så snabb är att den har en fast, transparent spegel. I en traditionell DSLR finns två speglar, där den ena åker upp varje gång en bild ska tas. Eftersom Sony har monterat en fast spegel behöver kameran inte höja och sänka den vid varje bildtagning, vilket alltså sparar tid. Detta leder dock till att man inte kan ha en traditionell sökare, istället finns en elektronisk sökare som visar det kamerans bildsensor ser.

Det kan ta en stund att vänja sig vid att i praktiken titta på en liten bildskärm istället för en sökare, men jag har snart vant mig vid detta. Fördelen med en digital sökare är att man ser exakt vad kameran ser och det går att lägga på bildinformation, effekter och liknande i realtid.

Bra på att fokusera

Sony A77 II är både snabb och duktig på att hitta fokus. Till sin hjälp har kameran inte mindre än 79 fasdetektionspunkter, 15 av dem är korspunkter. Detta, i samarbete med den fasta spegeln, gör att A77 II har möjlighet att fokusera kontinuerligt på ett objekt som rör sig, även då man pressar den till max genom att skjuta av 12 bilder i sekunden. Ett exempel är bilderna nedan som är tagna i en sekvens.

Sony A77 II sekvensfoton

Tyvärr är bufferminnet i A77 II något begränsat. Även om kameran klarar av att fota 12 bilder per sekund så tar det inte mer än två sekunder (om du fotar i raw+jpeg-läge) innan minnet är fullt och hastigheten går ner. Man kan välja att fota med 8 bilder per sekund istället, då räcker minnet av naturliga skäl längre. Ett annat sätt är såklart att enbart fota jpeg.

Specifikationer

Sony A77 II är en trevlig kamera. Den är allt annat än nätt och lätt, men kommer lastad med många trevliga funktioner. Det medföljande batteriet är däremot i minsta laget, det ska klara upp till 480 bilder.

Namn Sony Alpha SLT-α77 II
Mått 142,6 x 104,2 x 80,9 mm
Vikt 647 g endast kamerahus, 726 g med batteri och media, 1,2 kg med objektiv
Objektivfattning A-fattning från Sony
Sensor APS-C (23,5 x 15,6 mm)
Upplösning 24,3 MP
Bildstorlek (max) 6000 x 4000 px
Video AVCHD: Mpeg-4 AVC/H. 264 (25/50 fps)
Fokuspunkter 79 (15 korslagda)
ISO-lägen ISO 50–25600
Sökare elektronisk (0,5″)
Skärm 3″ LCD, vändbar
Övrigt Wifi, NFC, allvädersskydd, batteri för upp till 480 bilder, standardsko för blixt, mikrofoningång, inbyggd stereomikrofon, inbyggd bildstabilisering och autofokusmotor i kamerahuset

Vändbar skärm – i alla möjliga vinklar

Sony A77 II

Sony har begåvat A77 II med en rejält mångsidig skärm på 3″. Den går att vika upp, snurra och vinkla åt alla möjliga håll. Du kan till exempel vända den så att du ser dig själv om du ska ta en selfie. Den går också att vända med skärmen inåt, så att den skyddas när den inte används. Överlag är den väldigt trevlig att ha att göra med. Tyvärr har den inte stöd för touch, men det är inte alls någon katastrof.

Den elektroniska sökaren fungerar också väldigt bra. Tyvärr sker det en viss fördröjning när kameran växlar mellan sökare och bildskärm, vilket resulterar i att de båda är svarta i någon halv sekund. Det tar en liten stund att vänja sig vid att titta på en elektronisk sökare, men jag gillar att kunna se en exponering innan bilden tas, samt möjligheten att få upp all möjlig information på skärmen.

Något som däremot är rätt irriterande är att färgerna inte är helt lika i sökaren som den bakre skärmen, sökarens färger känns kallare. Därför är det inte alltid helt solklart hur bilden faktiskt kommer se ut när den tas.

Knappar, knappar, knappar överallt

Sony A77 II baksida

Något du aldrig kommer att lida brist på om du skaffar denna kamera än knappar, de är överallt. Bara på baksidan finns 10 stycken, flera av dem går att ställa in vad de ska göra. Vid en första anblick ser detta väldigt förvirrande ut (lägg där till att det finns fler knappar på fram- och ovansidan av kamerahuset), men det tar inte lång tid innan jag har vant mig. Självklart händer det att man trycker fel, men de flesta knapparna är där de borde vara.

Ett undantag är filmknappen. Den sitter för högt upp och flera gånger har jag istället tryckt på AEL-knappen när jag velat börja eller sluta filma. Dessa två knappar skulle gärna kunna byta plats.

Känslan i knapparna är i regel bra, men styrspaken som kan användas för att navigera i menyer är tyvärr ganska sladdrig. Det är inte helt enkelt att skjuta den i en viss riktning, jag blir ofta överdrivet försiktig när jag använder den. Även slutarknappen är lite sladdrig. I början lyckades jag alltid trycka av en bild när jag bara ville fokusera. Även detta är en vanesak, men många andra kameror är betydligt bättre på denna front.

Bildkvalitén då?

Knappar i all ära, det viktigaste är självklart att bilderna blir bra. Inte minst när bara kamerahuset kostar runt 10 000 kronor är förväntan högt ställd, men ett bra kamerahus är inget värt om objektivet är dåligt. Lyckligtvis skickade Sony med det mycket kompetenta kit-objektivet DT 16-50mm f2,8 SSM. Till skillnad mot de kit-objektiv som brukar medfölja har Sony verkligen inte snålat in med denna modell. Att köpa det löst kostar runt 5 500 kronor, vilket vittnar om att objektivet är rejält byggt och klarar en hel del.

Jag har försökt att fotografera så många olika tillfällen och ljusförhållanden som möjligt under den tid jag recenserat A77 II. Självklart finns det en viss inlärningsperiod i en ny kamera, men nu känns det som att vi har blivit bra vänner. Bilderna är i regel fotade i manuellt läge, för att se hur resultatet blir med så lite hjälp som möjligt. Samtliga bilder är tagna med Raw + jpeg i full upplösning (24 MP) och är inte efterbehandlade alls.

Eftersom samtliga bilder ovan även finns i raw-version går det att jobba mycket med dem och bland annat fixa skuggor, högdagar, kontrast och färgmättnad. Hade jag planerat att framkalla någon av dem skulle de självklart gå ett varv genom Lightroom först, men även direkt ur kameran ser flera av dem helt okej ut.

Det går att välja ISO från 50 till brutala 25600, men det dröjer inte allt för länge innan man börjar kunna se en hel del brus. Upp till ISO 2000 är klart användbart, men efter det börjar bruset bli märkbart i vissa lägen. Fortfarande är bilderna klart användbara, men går du upp några steg till är det snart gränsfall, i alla fall om du är lite känslig.

Stabilt filmläge

Sony A77 II filmläge

Även filmläget är användbart. Att filma med en DSLR är alltid en utmaning, särskilt för den ovane. A77 II fungerar ofta väldigt bra som filmkamera. Om du filmar i autoläget kan du nyttja den snabba och säkra autofokusen och behöver bara bry dig om att hålla kameran vänd mot motivet och zooma om du känner för det.

Väljer du däremot att exponera din film manuellt kan du tyvärr inte ta hjälp av autofokusen. Däremot finns det en annan funktion som kan hjälpa dig att fokusera manuellt. A77 II har en inställning som, om den aktiveras, markerar kanterna på de objekt som är i fokus med en linje. Du kan ställa in hur känslig funktionen ska vara, men den är till stor hjälp.

En annan hjälp är zebrafunktionen som medföljer. Den visar svarta och vita diagonala ränder där bilden är helt överexponerad (eller över en viss gräns, t.ex. 85%). Zebraläget fungerar även vid stillbildstagning, men kommer till bäst nytta när det är dags att filma.

Den inbyggda mikrofonen är inte överdrivet begåvad. Tyvärr fångar den lätt upp ljud som uppstår när man trycker på knappar, zoomar, eller om autofokusen jobbar. Detta är inte unikt när det kommer till A77 II, men ska du filma något mer seriöst kommer du vilja investera i en extern mikrofon. Det finns en ingång (3.5 mm stereo) för att koppla in en sådan mikrofon i kameran.

Videon ovan är filmad helt med Sony A77 II i full HD (25 fps), den är inte redigerad på något sätt, förutom att klippen är sammanfogade. Allt ljud kommer från den inbyggda kameran.

För över bilder trådlöst

Första generationens A77 kom med en GPS som kunde tagga bilder. Den är nu borttagen, till förmån för wifi och NFC. Tack vare detta är det otroligt smidigt att föra över sina bilder från kameran till en smartphone, helt utan kablar och minneskortsläsare. Ladda ner appen Sony PlayMemories, starta Wifi i kameran och öppna sedan appen. Telefonen ansluter till kamerans Wifi och kan sedan ta emot bilder. Om din Androidtelefon har NFC kan du nudda kamerans NFC-chip med mobilen och får då upp Androidappen i Play Store.

Jag vet inte längre hur jag har kunnat vara utan denna delningsfunktion, plötsligt är det sjukt enkelt att ta en bild med systemkameran, föra över den till mobilen och ladda upp till Instagram. Genialiskt.

Pris och övriga tankar

Sony A77 II

För mig är Sony A77 II en riktigt bra kamera, den kommer vara min primära DSLR i fortsättningen. Den är inte helt perfekt, en del knappar är oprecisa och buffertminnet lite för litet. Tiden det tar för bilderna att sparas till minneskortet är också längre än jag önskar, dessutom skulle jag vilja ha möjlighet att filma med manuella inställningar och autofokus.

Med detta sagt är det väldigt mycket jag gillar hos A77 II. Den känns välbyggd, ligger väldigt bra i handen och är faktiskt inte otymplig eller tung att bära runt på. Visst, den är inte fullformat och objektivutbudet är inte lika stort som hos Nikon och Canon, men jag blir glad av att använda A77 II. Funktionen att föra över bilder trådlöst till telefonen är fantastiskt användbar och gör att jag inte alltid väljer att fota med mobilens klart sämre kamera.

Sony A77 II passar bra om

  • Du vill ha en prisvärd semiproffskamera
  • Du kräver en snabb och exakt autofokus
  • Din kamera ska vara allvädersskyddad
  • Du vill kunna fota många bilder per sekund
  • Du vill ha en kamera med bildstabilisering i kamerahuset
  • Du både vill fotografera och filma i hög upplösning
  • Du vill kunna föra över bilder till mobilen trådlöst

Sony A77 II är mindre bra om

  • Du vill ha en liten och nätt kamera
  • Du behöver en kamera med rejält buffertminne
  • Du redan har ett antal objektiv för en annan tillverkare
  • Du vill ha en klassisk sökare
  • Din kamera ska ha fullformatssensor

I skrivande stund kostar Sony A77 II ungefär 10 000 kronor för enbart kamerahuset. Tillsammans med 16-50-gluggen blir kostnaden strax under 15 000 kronor. Det är självklart en summa som känns i plånboken, men med tanke på vad man får för pengarna är A77 II väl värd denna investering.

Betyg

8/10


Skrivet av Daniel Claesson

Teknikintresserad Södertäljebo. Hypelines grundare och meste skribent som gärna skriver om telefoner, tablets och webben, ofta med inslag av humor och självdistans. Utbildad kommunikatör som älskar webben.


Kontakt: daniel.claesson@hypeline.se

Annons ▼

Rekommenderad läsning

Relaterade artiklar