Google+
Facebook
Twitter
YouTube
Rss
Feb
23

Vi testar Playstation Vita

Då var den här, Sonys nya bärbara konsol som ska ge lite substans till det bärbara spelandet i Wordfeudandets tidevarv. Här nedan tänkte jag dela med mig av mina första intryck av PS Vita.

Jag köpte den första PSP:n i samma veva som den släpptes 2005. Tanken var att jag skulle kunna spela på den under den kvartslånga resan till och från skolan. Jag blev dock aldrig vän med den analoga styrplattan och de spel jag spelade gav mig alltid en känsla av att det kompromissats med styrningen. Min PSP blev således helt enkelt liggande i byrålådan ganska snart efter inköpet. Trots det så har jag följt nyheterna om PS Vita med spänning. Självklart rycktes jag med när konsolens grafiska kapacitet visades upp, men det är mycket annat med Vita som lockat mig. Sony verkar ha lyssnat på PSP-ägarna och utvecklat konsolen med deras röster i bakhuvudet.

Den efterlängtade andra analoga spaken är på plats och man har övergett den något svårhanterliga styrplattan till förmån för en slags mini-version av den sort som man hittar på en Dual Shock 3. Skärmen har vuxit till sig och har enligt tidens anda blivit begåvad med kapacitiv tryckkänslighet. Dessa ”nya” kontrollmetoder tillsammans med den vanliga uppsättningen av Playstation-knappar och ett styrkors är det som främst fått mig att se fram emot Vita. Jag har helt enkelt tröttnat på att spela småspel på mobilen med hjälp av virtuella kontroller som inte ger någon respons.

Utseende & Design

PS Vita är designmässigt en fortsättning på den första PSP:n men med en något rundare form. Runt enheten går en silvrig rand som för tankarna till Apples formspråk, vilket inte på något sätt är negativt. Bygget andas lyx och det känns som att man håller i något med en inneboende kvalité.

Det första som slog mig när jag packade upp min PS Vita var hur pass stor den ändå är. Detta beror mestadels på skärmens storlek, några större onödiga ytor runt omkring finns nämligen inte. Nog är den bärbar alltid, men att klämma ner den i fickan är det inte tal om. Vid en jämförelse med min gamla PSP så är Vitan något större till ytan men betydligt tunnare. De analoga spakarna sticker ut lite från enheten vilket gör den ännu lite svårare att få ner i trånga fack och fickor. Om det är priset man får betala för att få två riktiga analoga spakar så betalar jag det dock med glädje.

Spakarna känns förövrigt riktigt bra och anpassningen till det bärbara formatet känns väl genomfört. Värt att nämna kan vara att spakarna inte går att trycka in som det går att göra på Dual Shock motsvarigheterna. Både knapparna och det digitala styrkorset ger dock ifrån sig små klick när man trycker ner dem vilket känns bra. Sony har även valt att göra bakstycket av Vita till en tryckkänslig yta inte helt olik en laptops styrplatta. Denna yta fungerar helt okej men mina fingrar letar sig gärna omedvetet ut på den tryckkänsliga delen av bakstycket vilket gör att det inte alltid blir som jag vill.

På ovansidan sitter de runda på/av- och volymknapparna som även de för tankarna till Iphone 4S. Det är även på ovansidan som spelen i form av minneskort samt de vanliga minneskorten matas in. Det underliga UMD-formatet är som bekant alltså ett minne blott. Istället har man utvecklat en egen sorts minneskort vilket tvingar dig till att även köpa ett sådant för att kunna nyttja konsolen på ett vettigt vis. Något inbyggt minne finns nämligen inte överhuvudtaget. PS Vita-minneskorten är dessutom ganska dyra vilket kan vara värt att tänka på vid ett eventuellt köp av konsolen.

Funktion

Vita kommer utrustad med två stycken VGA-kameror, en på baksidan och en på framsidan. I och med den låga upplösningen så är bilderna inget som får en att skutta av glädje – men det är inte riktigt meningen med dem heller. Istället finns de till förfogande för spelutvecklarna som kan hitta på allehanda finurliga lösningar. Trots den fullspäckade hårdvaran så räcker batteriet med lite sparsam användning av Wifi och Bluetooth i runt 5 timmar, vilket är fullt godkänt.

Den 5 tum stora OLED-skärmen har en upplösning på 960×544 och imponerar med en närmast otrolig bild. Vad jag kan se så matchar den Iphones Retina utan problem, en jämförelse jag gör helt på stående fot utan några som helst tekniska bevis som styrker den. Touchmässigt fungerar den även riktigt bra, jag har inte upplevt att det är några problem med responsen trots skärmens storlek.

Appar och gränssnitt

Sony har ersatt XMB som PSP och PS3 använder med ett helt touchbaserat gränssnitt. Istället för de fyrkantiga ikonerna som syns i iOS och Android så har man här valt att formge dem som bubblor. Funktionen är dock precis som de nämnda operativen, du kan flytta appar och byta bakgrund efter egna önskemål. Men just bubblorna gör att det ser ganska fult ut. Det fungerar alltså bra men är inte så roligt att titta på. Eftersom PS Vita gömmer en del muskler under huven så går det självklart att ha flera appar öppna samtidigt, sex stycken för att vara exakt. Hanteringen av öppna appar fungerar bra och det är snyggt hanterat. För att stänga en app tar man helt enkelt tag i hörnet av skärmen och river ner det, lite som att vända blad i en tidning. App-utbudet är inte mycket att hurra över just nu och vi får se hur Sony kommer att jobba vidare med den biten.

PS Vitas gränssnitt.

Med Vita följer ett gäng förinstallerade appar såsom PS Store, en webbläsare och Google Maps. Facebook och Twitter finns för nedladdning. Just Facebook-appen lämnar en del i övrigt att önska och fungerar inte lika bra som smartphone-versionerna men det löser sig förhoppningsvis med en uppdatering. Även webbläsaren är något som jag verkligen hoppas Sony tittar över snarast. Att den inte har Flash-stöd kan jag leva med då Adobe faktiskt gått ut med att de inte ska stödja Flash för mobila enheter i någon större utsträckning. Men att det ska gå så pass segt som det faktiskt gör när man surfar är ett stort frågetecken. Krämen i PS Vitas hårdvara är minst lika bra som i exempelvis iPad 2 och bör inte lida av detta problem.

Spelen

Med allt detta sagt så har jag inte ens vidrört hur PS Vita hanterar det som den ändå i första hand är till för att göra – hur den är att spela på. Självklart handlar det om spelen som finns att tillgå men de jag har hunnit känna på lovar riktigt gott. Det enda fulla spelet jag haft möjligheten att spela är Rayman Origins, ett spel som är en rak portning av konsolversionen. Och det säger egentligen inte så lite om Vitas kapacitet. Rent visuellt trodde jag knappt mina ögon när jag satte igång spelet. Att det även är ett av de bästa 2D-plattformsspelen på länge gör inte saken sämre. Samma sak slår mig när jag sätter igång Fifa-demot. Det är ingen nerdummad version av spelet det handlar om utan det är konsolversionen av Fifa 12 du håller i dina händer och det känns smått galet.

Rayman Origins är lika härligt skruvat som det är vackert.

Jag har även hunnit med att testa på demoversionerna av Uncharted: Golden Abyss, Wipeout 2048, Dynasty Warriors Next och några fler av releasetitlarna. Jag ska inte säga något om hur bra eller dåliga de är eftersom jag bara vidrört dem men nog lovar Vita gott inför framtida släpp. Gemensamt för dem alla är att de lagt in moment i spelen som utnyttjar Vitas olika kontrollmöjligheter. Dessa moment är av varierande kvalité men tyvärr handlar det allt som oftast om krystade touchfunktioner.

Slutligen

Sony har levererat en väldigt komplett konsol med näst intill oändliga möjligheter till interaktion. Konsolens framgång hänger dock på att spelutvecklare vågar satsa på spel till den. Något som kanske blir lättare sagt än gjort med de något skakiga försäljningssiffrorna i öst. Vita står och faller, precis som alla konsoler, med vilka spel som letar sig till formatet. Jag ser hur som helst fram emot min kommande resa över Atlanten med min nya resekamrat.


Hitta lägsta pris på Sony Playstation Vita.

Skrivet av Joakim Schön

Designfrälst Kungsörare med ett stort intresse för ny teknik och stora filmupplevelser.


Kontakt: joakim.schon@hypeline.se

Annons ▼

Rekommenderad läsning

  • hb

    kan man sälja dom digitala spel man köper till vita?

  • Tyvärr går det inte att sälja ett spel man köpt digitalt via PS Store. Eftersom man inte har den möjligheten så är de digitala versionerna något billigare vid inköpet istället. Om det väger upp för det är en annan femma.

Relaterade artiklar