Google+
Facebook
Twitter
YouTube
Rss
serbian1
Nov
8

Recension – A Serbian Film (2010)

Den legendariske porrstjärnan Milos har dragit sig tillbaka från industrin och kämpar för att försörja sin fru och deras son. Men när det förflutna knackar på dörren och Milos erbjuds en stor summa pengar för att delta i en experimentell konstfilm på beställning av en förmögen privatklient, kan han inte motstå frestelsen. Projektet leder honom in i den mörkaste av världar och han inser snabbt sitt misstag. Men att backa ur är inte ett alternativ …


Jag minns att jag för några månader sedan skickade iväg en tweet till en kär vän. En vän som studerar film och allt som oftast kommer med riktigt bra tips. Vi kan kalla den här vännen för Tony. Tony gillar film, chips och kärnkraft.

”Tipsa mig om en riktigt sjuk film som jag kommer må dåligt av”

Två minuter senare löd signalen från tweetdeck och jag kunde läsa texten:

”A Serbian Film!”


Det var med en spänd förväntan jag några dagar senare tog mig an den här filmen. Jag hade hört mycket om den, läst hur pass extrem den var, sett folk SKRIKA ut arga ord mot filmen i sociala medier. Detta gjorde förstås att mina förväntningar höjdes till skyarna.


En film som påverkar mig är en bra film, oavsett tillvägagångssätt och med vilka känslor jag lämnas med efteråt. Samtidigt är det onekligen så att stora förväntningar sällan införlivas, utan kan istället generera de största besvikelserna. Att filmen skulle kretsa kring blod, pornografi och andra grafiska tabuhandlingar var väl inte så oväntat, men att kalla filmen dålig – det kan jag inte. Men är filmen verkligen så magstark som alla säger? Väcker den svårbotad ångest? Lever den upp till förväntningarna? Nej, det gör den faktiskt inte.

Filmen handlar mest om Milos förfall och dekadens. En utdragen och stundtals långtråkig historia som är på gränsen till deprimerande. Visst, filmen är gränsöverskridande på ett sätt som jag aldrig sett förut och när den börjar närma sig sitt slut är den absolut inte en popcornfilm längre. Jag sitter nu fullt koncentrerad och riktar 100% fokus på filmen. Intresset för hur den ultimata förödmjukelsen ska presenteras är stort, väldigt stort! Jag inser vid det här laget att filmen hela tiden kommer att försöka slå sig själv när det gäller ultraperverterade våldtäkter och grisiga, serbiska glädjeflickor.


De avslutande minuterna är bland det sjukaste jag har sett i filmväg och faktum är att filmen slutar på ett sådant sätt att perversionerna ändå fortsätter, fastän filmen är slut. Den sista yppade meningen slår mig med en rejäl twist och lämnar mig knockad. Den här filmen är bra mycket bättre än ytliga filmer som bara vill skrämma dig med grafiskt våld och litervis med ketchup. Det är dock ingen film du tar hem och ser med familjen. Jag avslutar med att råda dig till att inte se denna film, detta säger jag för att du ska se den.




Srdjan Spasojevic som gjort filmen hävdar att den visar den serbiska statens våldtäkt på dess folk, främst genom att staten censurerar konst, kultur och tankar. Huruvida han lyckas är helt upp till dig att bestämma.

Originaltitel: Srpski film
Regissör: Srdjan Spasojevic
Utgivningsår: 2010
Längd: 104 min (Den censurerade versionen är 6 minuter kortare)


Annons ▼

Läs också

Skrivet av Alexander Nilbrink

Nitisk technofantom med ett patologiskt förhållande till sociala medier, PR och design. Blir knäsvag av snygg typografi.
Kontakt: alexander.nilbrink@hypeline.se

  • http://hypeline.se Albin Ström

    Håller med dig till fullo. Grotesk men intressant.